En vecka kvar

Eller, som min svägerska säger, efter Vasaloppet är det vår. Alltså är det vår om 8 dagar.

Träningen är avklarad. Jag har gjort allt jag har kunnat.

Materialet är inköpt. Nya pjäxorna har testats och är godkända.

Nervositeten ökar. Jag nojar över allt från skoskav till hur kärva spåren är om det är -15.

Maten. Den ska vi knappt prata om. Eller är det just det vi ska göra? Jag gillar mat och äter gärna god mat. Jag har ingen komplicerad relation till mat, utan äter det mesta. Jag är nyfiken och provar gärna ny mat. Jag gillar inte fiskbullar, men det är det fler än jag som inte gör.

Så, varför allt detta skrivande kring mat? Jo, för den spelar en så viktig roll i min träning och prestation i skidspåren. Utan energi ingen åkning. Veckan som kommer blir speciell. Jag ska ladda med kolhydrater. Det blir inte svårt, för jag gillar verkligen kolhydrater! Men det går ju att få tunnelseende för mindre. Måste jag äta pasta till frukost, lunch och middag? Får jag äta onyttig, fet mat? Kan man äta godis?

Mitt svar är tydligt och kort på alla mina egna frågor: Ät det du vill. Ät det du tycker om och mår bra av. Ät lite extra stora portioner i slutet av veckan. Krångla inte till det.

Så det blir mitt budskap till dig som läser, oavsett om du ska ladda med kolhydrater till ett lopp eller om du är en sån som helt enkelt funderar på mat med jämna mellanrum: Krångla inte till det. Det är bara inte värt det.